Efter att ha läst ”Jordlöparens bok” är jag inte alls förvånad över att den blev augustnominerad 2020. Det är rofylld och lättillgänglig poesi om naturen, den som finns alldeles i vår närhet. Det handlar också om konsten, och om mänsklighetens brister.

Ur boken: ”Konsten kan vara en försoningsgåva, en utsträckt hand, ett klarmedel som samlar upp grums. En mystifikation så stor att man kan leva i den, en transponering av det gamla Jaget till något helt annat.”