Innehållsbeskrivning När man står utanför Blue Moon Bar i Karlstad, klockan halv tre på natten i snöglopp, och skriker åt en chalmerist för att han har dansat tryckare med en annan brud, och folk går förbi och ser hela dramat, och man vinglar till i sina sjucentimetersklackade lackpumps som ingen ändå har vett att uppskatta, då kommer man till insikten att livet inte riktigt blev som man tänkt sig. Jag ska berätta lite om min hemstad. Karlstad är en stad där man kan se 24-åringar gå stavgång. Karlstad har ingen karaktär, ingen klass, ingen självinsikt , och inga klubbar. Så alla vägar bär till Blue Moon Bar, detta hån i nöjeslivet landet över...