I Sigbjørn Skådens Vaka över dem som sover är det den unge konstnären Amund Andersen som kommer körande. Medan han arbetar med huvudverket till sin första stora separatutställning börjar samhällets mörka och obehagliga förflutna komma ikapp. Växelvis skildras Amunds släkthistoria bakåt i tiden i de samiska bygderna i Skånland. Vaka över dem som sover är en hisnande roman inifrån ett samiskt samhälle, om en gränsöverskridande konstnär och om våldsamma övergrepp som går i arv.

Innehåller även nyskrivna artiklar

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka. Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia. Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

När pappa dör tvingas Áili flytta till sin morfar i samebyn Idijärvi. I tunna sneakers anländer hon, mitt i vintern. Till en morfar som inte vill veta av henne och till ett språk och en kultur hon inte kan något om. Pappa har medvetet hållit henne utanför allt det samiska. Men morfarsmor finns där och Olivia, som blir Áilis vän. Deras kunskap och vänskap behövs, för Áili är mer samisk än någon i byn kan tänka sig och på henne hänger hela byns överlevnad. [Barnbokskatalogen]

"Skicklig och originell nordisk ungdomsfantasy av en debutant som lyckas sy ihop samisk mytologi, klassiskt vuxenblivande och storsvenskt förtryck till ett mäktigt spel mellan gott och ont."

Jubileumsbok till minne av tidningen Samefolkets hundraåriga historia.

Elle Marja går på samisk internatskola med sin lillasyster och ska snart ta över som renskötare i familjen. Samtidigt drömmer hon om ett annat liv, långt borta från bybornas hårda ord och förakt och skolans kadaverdiciplin och kolttvång. Allt faller samman efter de rasbiologiska undersökningarna som hålls på skolan och Elle Marja bestämmer sig föratt lämna allt och bli svensk. Hon stjäl sin svenska lärarinnas kläder och identitet och rymmer till Uppsala – men att byta liv visar sig vara mycket svårare än hon trodde. [ForlagEtt]

Innehåller även nyskrivna artiklar

Första boken om trettonåriga Agnes som har samisk bakgrund och lever i Stockholm med sin mamma. Agnes lär sig samiska i smyg och en dag får hon ett SMS på samiska. Det visar sig komma från en kille i Soppero, där Agnes släkt bor. Nu börjar hon fundera på hur samisk hon är och hur hon ska vara som same.